Living the dream...
...i en etta i Mora. Nu är vi här på ett eget litet äventyr. Det började med att vi möttes av en man som vi kände igen (från en av våra drömmar). Han var en rutinerad kille, då han gav oss två nycklar. "Bra, kanske är lika bra att jag tar en på en gång då om jag kommer hem sent ikväll" utbrast Lisa. Killen sneglade lite nervöst bakåt, och gav oss sedan ett papper som han ville att vi skulle skriva på. Lilla J gick kyligt fram och krafsade ner en kråka utan att läsa vad som stod, men vad de andra inte förstod var att hon hade en liten baktanke med detta. Tack än en gång för att ha samma namn som någon annan! Vi kan meddela att lägenheten luktar gott, och innehaver 4,5 gitarrer så nu flödar tonerna. Som tur var har han snälla grannar som han så snällt påpekade och det är nog bra.
Tveksam om det här ens är en gitarr??!!
Sex kotlett-rader, en påse klyftpärer (=potatis och INTE päron, om någon från södra Sverige skulle råkas på att läsa detta inlägg) och 3 kg efterrätt senare sitter vi och jäser i soffan. Funderar på hur vi ska lyckas hitta krafter att ta oss ut på den planerade raggarrundan i Mora, men vi ska nog fixa det oxå. Vi har ju trots allt lyckats åka 3 mil på brieost och kex+en pizza till kvällsfika igår. 
