Åsarnabrudarna - backen: 1-0

Där stod vi, vid foten av backen. Frida och jag. De andra brudarna bangade, klenisar, fegisar... Skyller på jobb och skola, pyttsan ;) Turisterna glodde ögonen ur sig "hur fan tänker dom nu?", när vi började röra oss mot Lätta Slingan. Längdskidor såklart!! 
Skitbra före var det! Kanske någon isigt men helt klart godkänt... Så vi kämpade uppför, solen stekte obarmhärtigt på våra ryggar (inte), låren brände och hålfötterna skrek av smärta. Mötte lite folk på färden och efter 24 minuter var vi uppe på toppen! Tog en drickapaus innan vi tog förbindelsebacken ner mot Storhogna. Sen upp igen. Fick lite hejjarrop av en pappa och hans barn, de funderade på att hänga på nästa gång!

Efter det tog vi en sista backen och sen fick det vara nog. Folk tittade när vi köttade uppför, tyckte faktiskt det var lite jobbigt...

Färden ner gick helt OK, inga vurpor bara rundade skidkanter. Några omkörningen vart det ;) 

Åsarnabrud Petra - mör


Kommentarer
Postat av: Jörn

Dumsmällar! Man ska ju åka nerför, det finns lift.

2010-03-23 @ 11:42:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0